Men väl en trevlig lunch med Tobbe på grymma BankOmat. Kvällens aktivitet fick jag skippa då det var lite för mycket på att göra-listan. Har klarat av det mesta nu dock så nu väntar en jobbdag till och sedan en helg i släkt och vänners tecken.
Nästa vecka blir intensiv, med DevSum och miljoner cheergrejer (inklusive tryouts, nervöööst). Sen är det sommarchillmode on!
Veckan har börjat bra. Sprang snabbt som vinden på löpbandet idag, fick undan en massa skräp som hängt över mig och har planerat ett skoj veckoslut. Ska på middag med jobbet på torsdag, middag med Denice på fredag, träffa Jonas släkt på lördag och valda delar av min släkt på söndag. Fantastiskt.
Igår hade vi styrelsemöte så nu har jag en massa skojiga grejer att ta tag i med föreningen också. Bäst av allt är att vi ska skaffa ett förråd! En stor succé är vad det är, jag ska äntligen få tillbaka delen av vårt sovrum där jag förvarar allt från miniorernas dräkter till gamla poms från Buttericks. Och bilen! Vi kommer få plats med grejer i bagageluckan! Våra egna grejer!
Det kommer blir en bra vecka detta.
Skrivit lite ajax
Lunchat med bästa brorsan
Promenerat till outlet och köpt sportattiraljer, för vi är en sportig familj nu
Skrivit lite text till SCFs hemsida
Grävt ned mig i siffror i Legends bokföring
Tvättat lite dräkter
Undrat hur Nike tänker när de skickar våra saker vi beställt i tre olika paket (varav ett endast innehållandes ett svettband)
Funderat lite på hur mitt liv kan bli ännu mer awesome
Ätit tonfisksallad till frukost.
Åkt på riktigt märklig sightseeing runt Kista med en förvirrad buss.
Jobbat väldigt mycket med inte alls det jag skulle jobba med idag.
Sprungit på löpband.
Lyssnat på en massa Shoptalk show.
Försökt förkovra mig lite om Palestinakonflikten.
Ätit paj som Jonas lagat. Han är bäst på att laga mat.
Ätit godis.
Uppdaterat lite hemsidor.
Tvättat lite dräkter.
Utbildat mig i SportAdmin (fantastisk tjänst!)
Förberett morgondagens tränarmöte.
Räknat lite budget.
Allt som allt en helt OK måndag.
Det finns en anledning till att jag en gång i tiden hade ”I never finish anyth” skrivet på min vägg. #blogg100 har väl inte gått sådär strålande hittills. Aaaanywho så har jag hunnit med en trevlig kväll med kollegor på Bouqeria, träningar och fystester och allmän DM-hysteri, lunch med mamma, en födelsedag och idag en helt ledig dag innan tävlingshelgen.
Imorgon lägger jag sista handen vid packningen och vi tar ett sent genrep på den enda tid vi fick tag i på en fullstor matta. På lördag tävlar mitt seniorlag (och jag. Yikes!) och på söndag tävlar våra minisar och juniorer. Än så länge är jag mer stressad än taggad men det kommer nog.
Idag har jag gjort mitt bästa för att varken tänka på jobb eller cheerleading. Jag har tagit hand om en liten del av det stora tvättberg som uppstår när tvättansvarig (that would be me) aldrig är hemma. Sen har jag mest bara suttit och glott och undrat över vad man gör när man inte jobbar eller cheerar. Sen har jag kollat cheervideor.
Fint halsband med dalahäst som jag i stort sett tvingade mamma att köpa till mig i present. Från Decoria.
För första gången den här veckan kan jag gå och lägga mig i tid. Jag har klarat av ett helt gäng blandade saker idag och det känns så himla skönt.
Tre arbetsdagar kvar nu innan det är full on DM-mode och sen en vilovecka. Jag längtar. Rätt hårt.
Biljetterna till DM tog slut på 5 dagar (1100 stycken). Och nu har de 150 som släpptes extra sålt slut på nio minuter. Det måste vara för att alla vill se mig tävla.
Så du tycker inte du är världens bästa cheerleader? Nä, det är du nog inte heller. Det kan ju liksom per definition bara finnas en. Garanterat kommer du inte heller vakna upp i morgon och ha magiskt blivit bäst över en natt. Men vet du vad du kan vara, redan imorgon? Lite, lite bättre än du var idag.
Det är inget hokuspokus det här med att vara bra på saker. Det vi ser på mattan när vi ser topplagen visa upp sina tävlingprogram är inte samma sak som deras tränare såg första gången de körde programmet på träningen. På samma sätt som att ditt lag kämpat med att få den där pyramiden att stå eller att få hoppen att bli timade, på samma sätt kämpar alla lag och alla cheerleaders. Hela tiden.
Den enda skillnaden mellan dig och de som gör det du vill göra är att de gör det. Och de har gjort det tusentals gånger. De har fegat ur, de har ramlat, de har gått hem frustrerade och tänkt att det här kommer aldrig att gå. Och sedan har de gjort det igen. Tills det går. Tills det till och med är lite snyggt. Tills det sitter i ryggmärgen.
Hemligheten är att sluta jämföra dig med andra och börja jämföra dig med dig själv. Hitta något som du skulle vilja bli bättre på. Ta redan ikväll ett litet steg mot att bli bättre på den saken, och du är redan närmre målet än de som sitter still och önskar att de kunde vara bäst.
Om du vill få bättre hopp, sätt dig nu på en gång och gör 30 benlyft. Gör 31 imorgon. 32 i övermorgon.
Är du inte lika vig som du vill vara? Sätt dig och stretcha i 5 minuter. Nu. Du kan läsa färdigt sen.
Men stunts och gymnastik då? Det är ju skitsvårt att träna hemma. Det finns ju ingen plats och ingen att bygga med och dessutom så vågar jag inte och jag har ätit för dåligt och ont i lilltån har jag också… STYRKA! Att kunna lita på att du kan hålla upp din egen eller någon annans kroppsvikt är A och O. Gör så många armhävningar du kan. Kan du göra 2 innan du ligger på golvet i en skakande hög? Skitbra. Gör 3 imorgon. I övermorgon 4.
Kan du inte dina motions och danser i programmet eller uppvisningsdansen eller era chants ni använder på matcherna? Då har du inte tränat tillräckligt. Ta 10 minuter nu och gör det.
Dude, sucking at something is just the first step towards being sorta good a something.
Man skulle kunna tro att jag glömde blogga igår. Men det är bara en illusion. Jag bloggade massor. I mitt huvud.
Mitt kvällsmöte blev inställt så istället sydde jag in lite T-shirts så jag slipper känna mig som om jag går klädd i säckar. Sen gjorde jag en hel del annat på min lista. Det känns nästan som det minskar igen.
Varje årsmöte jag går på där jag inte går därifrån med mer att göra måste ju räknas som en win.
Jag måste fixa så jag kan ladda upp bilder här…
Lugn och mysig dag har det varit idag. Vi har mest legat på soffan och kollat serier. Min definition av en bra lördag.
Här skulle det varit en bild men ni får tänka er världens bästa blondin själva.
Så fort jag kan hem sa det bara pang och jag blev så hysteriskt trött att det inte ens är kul. Man vet att man är lite sliten när klicken med balsam halkar ur handen i duschen. Nästan två gånger.
Asså det är så sjukt kul med fysträning. Speciellt nu i början när jag ökar asmycket varje gång eftersom det bara sitter i hjärnan än så länge. Riktigt riktigt riktigt kul.
Imorgon blir det jobb hemifrån eftersom jag måste åka till Märsta tidigt och lämna in dräkter på broderi. Sen tre timmar träning. Tävlingspeppen kryper på!
Sen i somras har jag lyssnat en massa på podcasts. Ett antal bilresor till Märsta i veckan kräver nästan lite sällskap i form av teknikfolk som snackar om allt möjligt.
Ett gäng som passar fint om man som jag gillar teknik och webb:
Vissa dagar vet jag inte vad jag ska få orken ifrån. Alla frågor om det ena med det tredje. Paket som ska hämtas. Den riktigt deprimenade sysslan att lägga in närvaro för fysen. Stöket här hemma som jag aldrig får någon ordning på. Alla vänner som jag önskar jag kunde träffa oftare än en gång i månaden. Jag räcker inte till.
Drog in en sväng till stan igår och fick tapas hemma hos bästa LundH. Sedan mötte jag upp Jonas som var ute på tentafest och sedan blev det Fasching med Tobbe and the grabbs. Riktigt fin kväll!
Idag har vi varit på middag hos svärmor och sen tittat på en shitload med filmer och serier och det ska vi fortsätta med ett tag till. Lediga dagar är det bästa.
Lite sent så har jag också bestämt mig för att vara med i #blogg100. Just nu kan jag klicka på vilken arkivlänk som helst här och få en nostalgitripp som nästan gör ont (det var länge sen vi sågs, november 2009). Så vill jag att det ska vara i framtiden också. 100 inlägg på 100 dagar alltså. Let’s do it.
Äntligen börjar vinterdeppen släppa. Varje år är det lika tungt att ta sig igenom. Jag har knaprat Arctic Root, men kan inte direkt påstå att det märkts någon skillnad.
Det är massor, massor med cheer just nu. Vi har haft ett avhopp i laget så jag ska hoppa in och tävla, vilket innebär att jag inte bara ska se till att programmet ser bra ut, jag ska kunna det själv också. Det blev lite tidigare än jag räknat med, men med lite motivation så går det. Med lite motivation så går allt.
Jag kan inte undgå att fundera på hur långt jag hade kunnat komma om jag haft det här drivet när jag var yngre och kroppen orkade. Youth is wasted on the young, det är ett som är säkert.
Jag är i alla fall inte alltför kass på fysträningarna. Det är skitkul att hålla på och lyfta tunga vikter!
Vi har sista sprintveckan på jobbet också. Den här sprinten har gått för himla bra och vi sitter mest med buggar som ska fixas. Riktigt skön känsla, och snart är det slut på det här projektet för ett tag. Trodde aldrig jag skulle längta tillbaka till mitt beskrivningsverktyg, men att glo på samma kod i ett halvår gör något med sinnet alltså. Variation är inte så himla dumt.
