Det där med att börja plugga veckan innan tentan? Dumt. Det är bara att börja om igen, och försöka ha lite studieteknik. Liv? Det får vänta.
Är riktigt glad ändå dock, har fått mig en alldeles egen etta som jag ska flytta till i december! Hade dessutom trevligt lunchsällskap, man borde springa på folk lite oftare.
I övrigt verkar det tveksamt till kvällen, hoppas att det blir något, för jag behöver verkligen släppa skolan i några timmar. Imorgon börjar nya kursen, 9.15 sharp. Påminn mig igen varför jag gör det här.
Faktum är att jag mår förvånansvärt bra nu, och har gjort några dagar. Jag vet inte riktigt varför, det kan helt enkelt vara en kombination av att en hel del saker går rätt. Men det är konstigt att tänka sig hur förstörd jag var i sinnet för mindre än en vecka sedan, och inte speciellt kul att fundera över varför jag inte mår så nu.
Så då skiter jag i det helt enkelt, accepterar det som det är, och dyker tillbaka in i skolböckerna. Hur länge jag står ut återstår att se, men skam den som ger sig. Efter the dreadful tenta imorgon har vi icke-alkoholhaltiga planer med gänget, det har inte inträffat sedan någon gång innan sommaren tror jag. Det ses fram emot, liksom resten av veckan då det är dags att återvända till livet efter min karantän.
Dagens I (inte LundH för en gångs skull): Han som är 85:a är 83:a!
Idag är det dimmigt i skallen. Jag har vaknat till och från hela natten av hostattacker, men tog mig upp ändå till skolan så vi kunde göra vår labb. Vid lunchdags insåg jag att jag glömt min fina matlåda, och vuxen som jag är åkte jag hem och åt lunch istället för att köpa något på stan. Nu är jag på jobbet och ska göra något häftigt med en massa datorer. 13 timmar sedan jag rökte. Fortfarande 4 kapitel kvar i boken.
Jahapp, jag har överskridit min sjudagarsbudget, och det är dag 4. Köpstopp med andra ord, så det är väl en tid lika bra som någon att ge sig på det här med att sluta röka igen. Att försöka lära sig hantera pengar är inget vidare kul. Ungefär lika kul som det här med pluggandet. 4 to go.
Det är väldigt praktiskt när en massa bra låtar heter nästan samma sak. Tråkigt nog verkar det inte finnas några riktiga videor på DuTuben, men det duger väl med fina bildspal på artisterna? Nu tillbaka till pluggandet, 2 down, 6 to go.
Mycket trevlig fest igår, tårtan höll hela vägen och alla var mycket läckra i hatt (och vissa människor hade odlat galet mycket mustasch med tanke på den korta framförhållningen). Saluhallen kändes lite overkill dock, man tappar bara bort folk där. Men jag stötte på både före detta klasskamrater och före detta coacher, fick en öl och läppglans som smakade chokladpudding, så det var kanske värt det. Det bidde halv tre-bussen hem dock.
Vaknade 8 imorse också, men jag lyckades tvinga mig själv att sova längre. Nu ska jag införskaffa Cola, frukt och någon sorts mat, sedan är det dags för dejt med studielitteraturen.
Grymt trevlig kväll igår, Etage har en viss charm. Vad som inte har en viss charm är att vi alltid lyckas dra åt oss killar med ytterst mystiska raggningstekniker. I detta fall under fyllekäket på Max. Tips: Det är inte en bra idé att ragga på en tjej genom att säga till henne att hennes bästa vän är sjukt ful.
Idag har jag lyckats med konststycket att bli sen med att göra mig iordning för kvällens födelsedagsferre, trots att jag varit ledig hela dagen. Nu har jag en timme på mig att bestämma vad jag ska ha på mig och fixa håret och allt annat sånt. Vinet ligger inte ens på kylning.
Är galet tentastressad, men jag gör inte så mycket åt det, plugget går ytterst segt. Har väl 8 kapitel kvar att lära mig till tisdag. Jag vill verkligen att det ska vara över nu, så att jag och Flixster kan implementera våra eminenta pluggplaner så att nästa kurs inte går käpprät åt fanders den också.
Annars ser framtiden ytterst ljus ut, mycket trevligt att se fram emot. Och bara en månad kvar på jobbet snart!
Dagens LundH (eller snarare gårkvällens): ”Vad blir bäst, en mp3-spelare eller en Ipod?”
Och ja, man behöver inte skriva på kanslisvenska. Jag tycker det är kul att svänga mig med stora ord.
Jag har städat, och diskat, varit galet duktig och försökt förtränga den där känslan som ligger och gnager hela tiden.
Nu skiter jag i allt vad duktig flicka heter, fast jag är sjuk och behöver plugga tänker jag göra mig jävligt snygg och söka tröst hos min älskade LundH och en öl. Det förtjänar jag.
Jag börjar bli arg på mig själv, jag vill inte tillåta mig att må dåligt hela tiden. Dagen började ganska bra, pluggade på i rasande fart, och sedan tror jag faktiskt jag fattade allt på föreläsningen.
Men direkt jag kommer hem går det käpprätt åt fanders, varenda dag. Jag gick till Ica, men när kom dit hade jag ingen aning om varför jag gått dit. Jag köpte yoghurt, hoppas det var i närheten av vad jag skulle ha egentligen. Mitt prospective memory är inte med längre. (Att komma ihåg vad man ska göra i framtiden. Och ja, jag fick lov att kolla upp att det verkligen hette så). Galet tecken på stress, jag känner igen det från min halvutbrända period. Det skrämmer mig som fasen, speciellt när jag har tenta på gång, och knappt har ork att plugga, ska jag glömma allt jag faktiskt lyckas lära mig också?
Jag vill ta tag i det här, försöker göra saker fast jag egentligen varken vill eller orkar, men det enda det resulterar i är att jag blir mer nedstämd när jag inte lyckas. Försöka duger inte i min värld.
Det var varit en minst sagt ironisk morgon, då jag suttit och försökt banka i in kunskaper i skallen på ren viljestyrka. Som vanligt, i och för sig, men den här gången handlar det om kunskaper om hur minnet fungerar och hur man ska göra för att saker ska fastna.
När man pluggar är det tydligen viktigt att stanna upp och reflektera över det man läser, relatera det till saker man redan vet, och gärna komma på en liten ramsa för att komma ihåg vad man läst. En bra idé kan också vara att organisera det hela i en hierarkier, så att man automatiskt kommer ihåg det som ligger på det lägre nivåerna i hierarkin för att man associerar det med det som ligger högre.
Det man inte ska göra om man vill att det ska fastna i långtidsminnet är att försöka få in kunskaperna med hjälp av rå repetition, man ska alltså inte läsa igenom ett kapitel snabbt tre gånger och tro att det fastnar.
Synd bara att jag inte har tid att lära mig en hel jävla bok genom organisation och fan och hans moster tills på tisdag. Men läsa är jag snabb på. Snabb som fan.
Det absolut bästa med att faktiskt göra någonting på dagarna måste vara att man får komma hem, ta på sig alldeles för stora mjukisbyxor, tvätta bort sminket och dansa till Mmmbop.
På tal om ingenting måste jag ge creds till LundH för att det tog henne en månad eller så att komma på att man behöver en antennkabel för TV:n ska fungera. Påminner lite om den där gången då det tydligen var fel på nätverkssladden eftersom den inte passade i USB-uttaget. You make my days, D!
För er som skiter högaktligen i skolk-SMS och CSN tar vi ett lättsammare ”det här har jag gjort idag”-inlägg.
Internet gick ner i Flogsta igår, vilket nästan gjorde att jag deltog i Flogsta-vrålet. Men jag besinnade mig i sista sekund och tillbringade istället kvällen med att fålla upp två par jeans och kolla på Midsomer Murders.
Imorse kom jag faktiskt upp i tid, men internet vägrade berätta för mig när bussen gick, så jag kom sent till skolan. Kul föreläsning var det dock, blev dock sjukt stressad inför tentan på tisdag. Jag måste leva och andas psykologi om jag ska klara det här.
Så intressantare än så här blir nog inte mitt liv fram till tisdag. Viss risk finns för att jag kommer blogga endast om hjärnans uppbyggnad och statistik.
Föräldrar till skolkande barn får SMS om frånvaro. Rent spontant tycker jag att detta är en bra idé, och definitivt något jag skulle gilla om jag hade barn i tonåren. Som relativt nybliven vuxen vet jag hur mycket det är som föräldrar inte vet om sina barns förehavanden, och även om jag tycker att alla har rätt till ett privatliv är skolk något som kan vara en varningssignal och som bör uppmärksammas.
Men som alltid när det gäller teknik och övervakning, som det på ett sätt handlar om i detta fall, är det väldigt viktigt att vi inte ruckar på gränserna alltför mycket. I ljuset av FRA-debatten bör vi tänka igenom varje sådant beslut noga, och att alla har rätt att välja om man vill delta eller inte. Ingen ska behöva bli övervakad mot sin vilja, det är något vi alla måste värna om.
Från den 1 oktober får universitet, högskolor, komvux och folkhögskolor ett uttalat krav på sig att rapportera om studenter gör avbrott i studierna. Det står i artikeln att Uppsala Universitet kritiserat regeln. Det hade varit intressant att läsa vad det är de har att invända, men jag hittar inte deras kritik någonstans.
Jag tycker det är ganska självklart att man inte ska få studiemedel om man inte studerar, och borde det inte vara ganska lätt att märka om en student hoppat av? Även om inte undervisningen är obligatorisk så kan man väl rimligen anta att någon som inte dyker upp på de obligatoriska delarna av en kurs, inte lämnar in några inlämningsuppgifter och inte skriver några tentor har hoppat av utbildningen.
Finns det andra aspekter som jag inte har koll på, eller är det mest bara lathet av universiteten som gör att de motsätter sig kravet?
I budgetpropositionen för 2009 föreslås skattelättnader för pensionärer och arbetande. Superbra, såklart. Men igen har man glömt bort studenterna, vi får en höjning med runt 300 kronor från 1 juni 2009, vilket bara beror på ett uppräkning på grund av inflationen. Vi får väl helt enkelt offra oss, och hoppas att vårt slit betalar sig när vi väl börjar jobba. Synd att många kommer lägga av på vägen, eftersom det är grymt jobbigt att försöka försörja sig samtidigt som man ska plugga, nätverka, träna, vara snyggt klädd, hinna och ha råd med att hälsa på föräldrar och gamla vänner, osv i all oändlighet.
Jag har gjort hemsidor mest på kul sedan jag var 8-9 år. Det som är så underbart med att vara intresserad av webdesign är att man aldrig någonsin blir fullärd. Varje dag upptäcker jag nya sätt att se på saker och ting, och jag känner mer och mer att det är något jag vill arbeta med i framtiden.
Just nu är jag inne i en period där jag slukar det mesta jag kan hitta om användbarhet. Ska man göra en webplats som är tillgänglig för alla är det en hel del att tänka på, eftersom alla människor är olika, och det finns en hel del saker att ta hänsyn till.
Även om jag kan vara lite extrem med dessa saker, blir jag fruktansvärt irriterad när stöter på webplatser som uppenbarligen utvecklats av någon som antagligen fått galet mycket betalt, och trots detta är de inte tillgängliga för alla. Vissa verkar inte ens behaga testa om deras applikation fungerar i andra webläsare än Internet Explorer. Jag vill inte ens tänka på hur de sidorna upplevs av någon som är blind.
Det finns en liten risk att jag kastar sten i glashus här, eftersom jag faktiskt inte vet hur mitt bloggtema upplevs i de hjälpmedel som finns (jag kan till exempel tänka mig att länkfärgen inte är den mest läsbara för någon som har synsvårigheter), men jag hoppas att det är någorlunda läsbart tills dess att jag skaffar en ny domän och kan designa mitt eget från grunden.
Nu har jag totalt tappat bort vart jag ville komma med det här, förutom att jag hoppas att detta är något som inte kommer vara ett problem i framtiden.
Sprang iväg till HM på lunchen och försökte hitta ett par nya jeans, då mina favoriter fått en oförklarlig fläck på knät. Varje gång jag ska köpa byxor undrar jag vad det är för fel på klädföretagen. Det kan väl inte vara någon som bara hittar ett par jeans som passar rakt av? Jag är för det första kort, så alla byxor är en mil för långa. Men det kan jag leva med, det är lättare att fålla upp än att göra byxor längre, jag kan vara solidarisk med er som är längre.
Men det kan väl inte bara jag som har en rumpa? Varenda par jag provar passar antingen bra runt låren, eller så kan jag dra upp gylfen och ha jeans som säckar på resten av benen. Har i alla fall hittat ett par nu, 400 spänn för jeans är inte så farligt, så jag får väl helt enkelt plocka fram symaskinen. Konstigt att man får komplex.
Timbuktu har valt att släppa sin nya singel ”Tack för kaffet” via The Pirate Bay. Det är föga förvånande att det är just Timbuk som gör det, och jag välkomnar initiativet.
Fildelning är en ganska het fråga fortfarande, och det är svårt att ändra attityderna hos de som är unga och vana med det. Att hitta alternativa vägar att nå ut med musik känns som ett måste, och Timbuk tar definitivt ett steg i rätt riktning. Singeln kommer garanterat att spridas snabbare genom den uppmärksamhet släppet ger, och i och med det nå ut till en större publik.
24 år gammal systemvetare in training, företagare och föreningsmänniska med dålig humor och en förkärlek för högtravande formuleringar. Driver företaget Chermit och försöker få något vettigt gjort trots att Internet finns.
Jag har städat, och diskat, varit galet duktig och försökt förtränga den där känslan som ligger och gnager hela tiden.