Fullt upp, som det ska vara

Nu har livet dragit igång på allvar, och det är verkligen precis vad jag behöver. Imorgon är det upprop på min kurs, som jag ska läsa på heltid samtidigt som jag jobbar 75 procent i fram till sista oktober. Det kommer bli hårt, men jag vet att jag kan. Imorgon är det också första riktigt utgången med alla. vissa har jag inte träffat på hela sommaren, så det ska bli superkul. Det kommer också bli en utmaning, eftersom mitt väldigt nyblivna ex och jag umgås i samma kompisgäng, och jag är lite orolig för att jag kommer tycka det är jobbigt att han är där. Men i så fall får jag väl låta bli att prata med honom, han förstår säkert hur det känns. Hoppas jag.

Solduschen har jag lite svårt att bedöma resultatet på nu, det känns inte som att jag blivit jättebrun, men lite färg har jag fått. Vi ska tillbaka på fredag, så då blir det säkert lite mer. Jag måste tyvärr duscha nu, det är way past my bedtime, men egentligen hade jag velat vänta lite längre.

Efter nollningsmötet känns allt mycket klarare, jag har hjälpt till med lite listor och annat och saker börjar falla på plats. Imorgon ska jag och general A ta en sväng på stan och införskaffa lite attiraljer. Jag hoppas alla känner sig välkomna och att det går lika bra som vår nollning gjorde.

Nu på kvällen har jag sytt in ett par jeans från bootcut till stuprör, så jag kan ha dem med mina nya stövlar. Det blev faktiskt över förväntan, jeans är alltid knepigt, men jag är nöjd.

I bakgrunden skymtar min grå kofta jag håller på att sticka, har tyvärr bara hunnit ett varv idag.

Jag tycker för övrigt det är kul att så många har åsikter om studielånet och fribeloppets vara eller inte vara, det är lite av en hjärtfråga för mig. Fortsätt gärna diskutera. Nu är det dags att duscha och hoppa i säng.

Andra bloggar om: , , , ,

You’re over me? When were you ever… under me?

Jag har blivit ganska så mycket mer kreativ på senaste. Det beror på en sak, och endast en sak. Min StumbleUpon toolbar. Det finns så otroligt mycket vackra saker man kan göra med garn och tyg, och jag är så himla glad att min mamma lärde mig att sticka och sy när jag var liten.

Just nu stickar jag en koftliknande sak i Argyle-mönster (ingen aning om det heter nåt annat på svenska dock). Det är lite knepigt, minst sagt. Jag har precis börjat om på min tredje version av det högra framstycket, för jag får hjärnsläpp varje gång jag försöker planera var jag ska planera armhålen och ringningen. Men jag ger inte upp, och det är positivt. Gör jag klart den här är det den fjärde gången jag avslutar ett handarbete den här sommaren. Att jämföra med de föregående 22 åren, då jag lyckats göra färdigt exakt noll av de projekt jag börjat med.

Mitt nästa projekt, om inget annat kul kommer emellan, är att göra ett lapptäcksliknande överkast till min säng. I rule.

Andra bloggar om: , ,